Jag vill ju verkligen inte att det ska vara sant. Jag försöker se till de nätter som fungerar något så när smärt fritt, vilket blir ner och mer sällan.
Widar verkar ju ha stora sömnproblem, som sin bror. Han är Dick mycket mer oberäknelig i sin sömn. Kan sova ganska bra i 4-5 timmar i streck
En sen varierar sömnkvakiten därefter. Har nu varit vaken med honom i två timmar... Från 02, och det verkar inte riktigt som in ögonen ska åka ihop ännu. Och när de väl åker ihop kan ser vara för 1-3 timmar.. Det är så jävla sorgligt att inget ska få fungera.


Igår var vi på Liseberg. Med god vilja och mycket tålamod så kan man övertyga att pojkarna uppskattar det. Men det är ju ett aber, en ska ära, passas på för kräkning, åka en karusell sen ska nästa ära, sova, vakna och kräkas, sen är den första trött och grinig. Så åka en karusell till, kräkas lite mer och sen hem. Då är jag helt slut... Det tar så mycket energi att upprätthålla tanken, känslan och handlingen om att upplevelsen är värd det. För det är värt det. Varje sekund som ger något tillbaka orkar man någon timme till för!

Så, nu, 2 timmar och 28 minuter senare så sover W. Nu får jag hoppas att det blirnågea timmar till med sömn...